Resultaträkning i siffror


 



Resultaträkningen kan återspegla det som hänt, vilket är redovisning, eller spegla framtiden vilket är budget.

Vitsen med en affärsverksamhet är att den går med vinst, d.v.s. att intäkterna är större än kostnaderna. En förutsättning för att kunna överleva är att det blir tillräckligt mycket kvar av intäkterna som vinst för att kunna utveckla företaget. Skattemyndigheterna har också ett intresse av att det finns löner och vinster att beskatta.
 
+ Totala intäkter
– Kostnader för sålda varor och tjänster
– Omkostnader
= Vinst eller förlust

Alla affärshändelser påverkar balansräkningen. De som även har resultatpåverkan, förs in i resultaträkningen. Syftet med den är att visa resultatet, vinst eller förlust, som är, intäkter för utförda prestationer minus kostnader för förbrukning av resurser, under en period, t.ex. ett år. 

Resultaträkningen (RR) visar årets prestationer och förbrukning oberoende av om betalning skett. När du sålt och levererat mot faktura, har du gjort en prestation och tar genast upp intäkten i resultaträkningen, även om pengarna inte kommit in i balansräkningen. (Om det inte skulle bli någon inbetalning, tar du upp en förlust och omkostnad i resultaträkningen).

När du börjar ett spel, har den äldsta perioden (kvartalet eller månaden beroende på hur många arbetsdagar perioden innehåller, 60 eller 20) dragits bort. Du genomför ytterligare en period för att nå bokslut för ett helår.

Om du efter nästa bokslut åter börjar en ny period, dras åter den äldsta perioden bort och du startar igen med att lägga till en period på vägen mot bokslut och körkort. Vid varje nytt bokslut kan då förbättringarna jämföras mot tidigare bokslut, eftersom varje resultaträkning innehåller lika många perioder och inte mer än ett år.
 

Uppställningsformer



Två huvudmetoder brukar användas för att ställa upp resultaträkningen. Lär dig grundstrukturerna utantill.
Horisontell uppställning:
Kostnader och överskott Intäkter
Rörliga kostnader Rörelsens intäkter

Finansiella intäkter

Fasta kostnader
Årets vinst Årets förlust
Totalt Totalt

Den horisontella kontometoden delar upp innehållet i två sidor som är lika stora.
- Om intäktssidan skulle vara mindre, fylls dess utrymme upp av en förlust.
- Målet är att intäktssidan är större, då fylls kostnadssidan upp med en vinst för att bli lika stor i pengar.

Vertikal uppställning:
Den vertikala rapportmetoden drar stegvis av kostnaderna. Kostnaderna brukar delas in efter
- funktion
(från bruttovinsten dras kostnader för försäljning, administration, tillverkning etc.) eller
- kostnadsslag
(från intäkterna dras material, personal, avskrivningar etc.).
Nedan kombineras de till en brygga mellan affärsredovisning och kalkylering (från bruttovinsten dras omkostnader osv.).

Vinstnivåer Marginaler (det som är kvar av intäkterna i procent):
+ RÖRELSEINTÄKTER
    (försäljning)
Rörelsekostnader 
   (kostnader för sålda enheter)
= BRUTTOVINST
   (Täckningsbidrag)
Bruttomarginal Täckningsgrad
Rörelsekostnader 
  (omkostnader)
= EBITDA (Vinst före avskrivningar) EBITDA marginal
– Rörelsekostnader
  (avskrivningar)
= RÖRELSEVINST Rörelsemarginal
+ Finansiella intäkter
– Finansiella kostnader
= Nettovinst före skatt  
+/– Värdeförändringar etc.  
- Skatt
= Nettovinst efter skatt
    Årets resultat
Nettomarginal

Definitioner

 

Bruttovinst

 



Företaget måste sälja, vilket ger rörelseintäkterna. Intäkterna är pris gånger volym (pris · volym) redovisat netto efter rabatter. Volym är lika med antalet sålda enheter av varor eller timmar. Ett lägre pris kan kompenseras med en högre volym och tvärtom.

Resurs- och varukostnader gäller förbrukning av resurser vid försäljning av varor och tjänster. De är rörliga kostnader som varierar med antal sålda enheter av varor eller timmar. Ju mer som säljs, desto mer måste tillverkas, köpas in eller förbrukas.

+ RÖRELSEINTÄKTER
Rörelsekostnader
   (kostnader för sålda enheter)
= BRUTTOVINST
   (Täckningsbidrag)
Bruttomarginal Täckningsgrad

Skillnaden mellan intäkter och kostnader för sålda enheter är bruttovinsten. Övriga kostnader leder sedan stegvis till allt mindre vinster som rörelse- och nettovinst. Vinster kallas i kalkyler även täckningsbidrag.

Marginaler
i % av intäkter ((vinst / intäkter) · 100) visar den minskande andel av intäkterna som finns kvar på varje vinstnivå, sedan kostnader stegvis dragits av och som leder till rörelsemarginal och nettomarginal. Marginaler i procent kallas i kalkyler även täckningsgrader.

Bruttomarginalen visar i procent hur stor andel av pengarna från försäljningen som företaget får behålla i ett första steg. Bruttovinst, bruttomarginal och täckningsgrad används för att förenkla beslutsunderlag, t.ex. i säljsituationer. Men det förutsätter att det i grunden finns en fullständig resultaträkning eller försäljningskalkyl som visar hur stor bruttomarginal eller täckningsgrad som krävs för att täcka övriga kostnader och ge tillräcklig nettovinst.
 

 
 

Rörelsevinst

 



Omkostnader för personal, lokaler, marknadsföring mm, behövs för att hålla rörelsen i gång. Dessa administrativa kostnader är s.k. fasta kostnader, då de inte påverkas av mindre förändringar i försäljningsvolymen.

Företaget har anläggningstillgångar i form av maskiner, inventarier, datorer, patent m.m. som används och sjunker i värde. Dessa förbrukningskostnader kallas avskrivningar (depreciations and amortizations) och tillhör fasta kostnader, eftersom de inte påverkas av om man säljer 1000 eller 1001 enheter.

Avskrivningar innebär inga utbetalningar. Företag med stora avskrivningar lägger gärna tyngdpunkten på vinsten före avskrivningar, för att visa hur mycket pengar rörelsen genererar. Oftast används den engelska benämningen EBITDA (earnings before interest, tax, depreciation and amortization).

Rörelsevinsten, efter avskrivningar, ska klara av kostnaderna för finansieringen av alla tillgångar, alltså räntor på skulder samt utdelning på eget kapital (eng. EBIT earnings before interest and tax).

+ RÖRELSEINTÄKTER
    (försäljning)
Rörelsekostnader 
   (kostnader för sålda enheter)
= BRUTTOVINST
   (Täckningsbidrag)
Bruttomarginal Täckningsgrad
Rörelsekostnader
  (omkostnader)
= EBITDA (Vinst före avskrivningar) EBITDA marginal
– Avskrivningar
= RÖRELSEVINST Rörelsemarginal

Funktionsuppdelade rörelseomkostnader
inklusive avskrivningar
 

= BRUTTOVINST
   (Täckningsbidrag)
Bruttomarginal Täckningsgrad
– Forsknings- och utvecklingskostnader inklusive avskrivningar
– Försäljnings- och administrationskostnader inklusive avskrivningar
= RÖRELSEVINST Rörelsemarginal

 

 
 

Nettovinst

 



= RÖRELSEVINST Rörelsemarginal
+ Finansiella intäkter  
– Finansiella kostnader
= NETTOVINST e fin poster  

Den finansiella verksamheten kan ge finansiella intäkter som ränteintäkter och utdelningar på placeringar i bank, aktier, obligationer o.dyl. samt finansiella kostnader såsom räntekostnader på lånade pengar.

Rörelsevinsten bör klara finansiella kostnader flera gånger om för att ge en tillräcklig nettovinst. Ett mått är räntetäckningsgraden.

Räntetäckningsgrad = Rörelsevinst / Finansiella kostnader
eller
= (Rörelsevinst + finans. intäkter) / Finansiella kostnader

Räntetäckningsgraden visar hur många gånger större rörelsevinsten är jämfört med räntekostnader och vilken buffert som finns om rörelsevinsten exempelvis skulle halveras eller mer på grund av något oförutsett.

Nettovinsten
ska klara av utdelning på eget kapital. Nettovinsten, före eller efter skatt, används därför vid beräkning av lönsamheten på eget kapital (RE). Eget kapital är tillgångar minus skulder och jämförs med nettovinsten där motsvarande skuldräntor har dragits av. Räntabiliteten på eget kapital (RE) bör vara högre än utdelningen ("räntekostnaden" på eget kapital).
 
Kostnader förbrukar normalt större delen av intäkterna. Små förändringar av intäkterna kan slå hårt på nettovinsten och nettomarginalen. Om nettomarginalen är 5%, vilket är vanligt, finns bara 5% kvar av intäkterna efter alla kostnader. En prissänkning på endast ett par procent skulle innebära att nettovinsten halveras, om inte prissänkningarna leder till volymökningar.
 

 

Avslutande vinstmått

 



= NETTOVINST före skatt  
+/– Värdeförändringar etc.  
- Skatt
= Nettovinst efter skatt
    Årets resultat
Nettomarginal

Nettovinsten före skatt efter finansiella poster återspeglar skötseln av de sammanlagda operativa och finansiella verksamheterna.

Värdeförändringar etc.
innehåller extraordinära poster, bokslutsdispositioner och värdeförändringar. De flesta länder med krav på en sann och rättvisande bild bör marknadsvärdera tillgångar och skulder. Dessa värdeförändringar förs in i resultaträkningen. De kan dock vara orsakade, mer av externa faktorer, än av ett företags interna åtgärder.

Nettovinsten efter skatt, årets resultat (vinst eller förlust), visar resultaträkningens påverkan på balansräkningen och det egna kapitalet.
 

Några kostnadsbegrepp



+ Totala intäkter
Kostnader
Kostnader
= Vinst

Blå kostnader: Rörliga, sär- eller direkta kostnader.
Gröna kostnader: Fasta, sam- eller indirekta kostnader.

Rörliga kostnader förändras alltid med såld volym
och orsakas helt av volymförändringar, t.ex. varukostnader, som beror av hur mycket som tillverkas eller säljs.
Fasta och halvfasta
omkostnader berörs inte av små skiftningar i volymen.

Särkostnader orsakas av ett objekt, t.ex. en avdelning, projekt, kund, marknad eller produkt. De kallas direkta kostnader när de kan spåras direkt till ett objekt. Samkostnader och indirekta kostnader är gemensamma för flera objekt, t.ex. VD och linjechefer, och kan inte spåras till en bestämd produkt eller process. En annan benämning är overheadkostnader.

Sär- och samkostnader kan vara både fasta och rörliga. Men rörliga kostnader är oftast särkostnader och fasta kostnader är oftast samkostnader. Som exempel orsakar en tillverkad vara särkostnader som till stor del är rörliga, t.ex. materialkostnader.

Med hjälp av ABC-kalkylering (Aktivitetsbaserad kostnadskalkylering) försöker man föra över indirekta kostnader till direkta, genom att kartlägga aktiviteter och deras kostnadsdrivare. Kostnaderna står i relation till hur ofta aktiviteten utförs, under hur lång tid och vilka kritiska resurser den använder.

Penningströmmen

Resultaträkning

Pengar kommer in i företaget via försäljning som ger intäkter. Det mesta av detta går ut ur företaget som kostnader och utbetalningar till anställda, leverantörer, skatter m.m. Kvar blir ett årsresultat efter skatt.

Balansräkning   Resultaträkning

Tillgångar   Eget kapital

 + Intäkter
 – Kostnader
 = Årsresultat
Balansräkning

Det lilla som normalt blir kvar, årets vinst efter skatt, hamnar bland tillgångarna i BR, via eget kapital, som talar om att finansieringen gjorts med egna pengar. En del av vinsten efter skatt går ut ur företaget som utdelning till ägarna. Resten blir kvar för finansiering av verksamheten.
 

Interaktiv resultaträkning

Efter ett beslut visas konsekvenserna i rapporterna. 

Ibland måste du själv först klicka på plus- eller minustecken vid de poster som ökat eller minskat på grund av beslutet. På grundnivån markeras bara de siffror, som har ändrats, medan på högre nivåer markeras alla siffror och du måste själv välja ut vilka som har förändrats. 

Därefter klickar du på Rätta för att få feedback. På grundnivån har du tre försök, på högre nivåer två eller ett försök. Du kan Ge upp, men det medför kostnader och kanske försämrat anseende hos dina kunder, liksom när du svarar fel på frågor

Jämförelse med bokföring

Eget kapital uppdateras alltid när det har förändrats vid vinster och förluster för att balansräkningen ska vara i balans. Vid bokföring kan man vänta tills man gör någon form av bokslut.

En annan skillnad är att du går direkt på förändringarna i balans- och resultaträkningen utan att ta omvägen över underliggande konton och använda termerna debet och kredit. Du har istället fokus på inlärning av affärsekonomi. Du erfar direkt förändringarna på grund av ditt beslut och ser direkt affärskonsekvenserna.

(I bokföringsprogram lär du dig istället att hantera bokföringsprogram. De kodar med + och –.
OBS! Kostnaderna i dessa är normalt plus och intäkterna minus!
För resultaträkningskonton gäller att
+ plustecken på kostnadskonto betyder debitering,
– minustecken på kostnadskonto betyder kreditering,
+ plustecken på intäktskonto betyder kreditering,
– minustecken på intäktskonto betyder debitering.)


ProfitGames © 1990 – 2010